Klockan halv elva möttes vi på den mycket upptagna tågstationen Victoria Station. Vi skulle ta bussen till en annan plats, bort från äta trekantsmacka i farten samtidigt som man pratar i mobilen och nästan blir påkörd av en bil medans man går över gatan.
Vi gick på bussen tillsammans med andra dagsutflyktsugna, busschaufför som slutat sitt skift och en och annan pendlare. Över gröna kullar och slingriga väger förbi små stenhus färdades vi med bussen. Väl framme vid vår dagsutflykt destination – Brighton, infann sig frihetskänslan snabbt. Hav snäckor och sol. Vilken annan värld i jämförelse med ett smutsigt regngrått London. Från piren pumpade househitsen och doften av friterad munk spred sig över strandpromanden.
En bit bort från kommersen, vid strandkanten värmdes den trötta kroppen upp av solvarma stenar, och doften av tång och saltvatten fyllde näsborrarna. I Brighton bor många hippies trötta på storstadstressen i London bara en timme bort. I solblekta kaftaner och kryddfylld tobak filosoferar de vid strandkanten. Någon skriver på sina memoarer i en sliten svart moleskinbok. En avslappnad stämning infinner sig vid vattnet och man vill att dagen inte ska ta slut.
Brighton är även ett populärt resmål för unga språkresestudenter. Vilken tonårsromantik! Vad många de är under årens lopp som kommit hit, med förväntasfulla hjärtan och nervösa fjärilar i magen. Kanske med nya sommarklänningen i bagaget, och första gången hemifrån på egen hand. Romantiska promenader på piren, hand i hand med nyfunnen vän från ett annat land. Stapplande konversation på det främmande engelska språket, avbrutet av nervöst fnittrande och en tugga av mjukglassen. Neonljus som lyser upp kära tonårsansikten medans en romantisk låt dånar över pirens nöjesfält. Solnedgång över havet och bara en halvtimme kvar tills värdfamiljens utsatta komma-hem tid. Ensamma sorgliga strandpromenader i blåsigt regn, med brustet hjärta eller saknad efter vännen som var tvungen att åka tillbaka hem från språkreseäventyret.
Hursomhelst. Efter en dag på stranden gick vi och åt middag på en thairestaurang. Trots redan köpt hembiljett blev vi sugna på att inte ta bussen tillbaka utan spendera kvällen och natten vid havsbrynet och aldrig mer stressa ner i tunnelbanan. Bara se vad natten kunde erbjuda på en ny plats. Tyvärr blev det så kallt efter solens nedgång och våra solbrända ansikten blev trötta. Vi vaggades till sömns på bussresan tillbaka till London och en fantastisk dag vid havet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar